Krittavlan på bilden har ungefär samma storlek och form som dagens populära IT-pryl iPad'en. Vad betyder detta? Att cirkeln på något vis är sluten och att den framtida datorn i klassrummet har funnit sin form?
fredag 7 januari 2011
Från krittavla till iPad
Krittavlan på bilden har ungefär samma storlek och form som dagens populära IT-pryl iPad'en. Vad betyder detta? Att cirkeln på något vis är sluten och att den framtida datorn i klassrummet har funnit sin form?
tisdag 16 februari 2010
Kolla Källan - informationssökning, källkritik och upphovsrätt
Efter att ha läst Kolla Källan har jag samlat viktig information som jag vill föra vidare till högskolelärare samt skrivit några reflektioner.
INFORMATIONSSÖKNING
Det är tänkvärt att det finns många sökmöjligheter utöver kända sökmotorer, som t.ex. Google (används av 90% i Norden). Sökmotorerna Altavista och Eniro används inte av så många men är värda att nämnas. Studenter, lärare och skolpersonal bör absolut alla kursas i informationssökning. Viktigheten av att lära sig söka rätt kan bland annat spara mycket tid.
Creative Commons är en nytt bekantskap för mig http://creativecommons.org , http://creativecommons.se. Man kan dela, remixa, återanvända - helt legalt. Bör vara en perfekt plats för alla lärare.
Internet Movie Database http://www.imdb.com för att söka info om filmer kan vara nyttig i dessa dagar då video används mer och mer. Länkskafferiet http://lankskafferiet.skolverket.se ger länkar till webbplatser för lektioner och skolarbete, men kanske främst för lägre skolstadier. En bra sak är att länkarna är kvalitetskontrollerade.
Biblioteken är viktiga parter för studenter för att lära sökning på Internet. I tillägg finns t.ex. Stora Sökguiden http://stora-sok.bth.se/ som innehåller en interaktiv kurs i att söka, värdera och bearbeta information och den kan komma till stor användning för elever och studenter som skriver uppsats. För att lära andra att hitta rätt på internet finns hjälp att få i PedagogGuiden. http://www.pedagogguiden.se/
Alla olika sätt som studenter hanterar sökvägar, söktjänster, sökord och sökfraser medför att det finns ett behov av att aktivt undervisa i informationssökning.
KÄLLKRITIK
Att lära sig en metod för att kritiskt granska Information måste anses vara viktigt. Information som text, bild eller uttalande måste kritiskt granskas för att ta reda på om en källa är äkta, oberoende, trovärdig, tendensiös eller aktuell. Att det innebär en träning i kritiskt tänkande är bra så man själv kan dra slutsatser och ta beslut. Detta är egenskaper som studenter har nytta av både privat och i arbetslivet.
För sade man att ’det stod i tidningen, så det måste vara sant’. Det tryckta ordet tycks ha ett stort förtroende, så visst behövs källkritik i dag då ’alla’ är ’skribenter’.
För att kolla om en författare skrivit böcker i ett ämne, kan man skriva in skriv in namnet i http://www.bibliotek.se eller http://libris.kb.se. Utan uppgifter om upphovsman eller utgivare kan man fundera på att använda andra källor. Granska fakta och jämför olika källor. Kända källor som Wikipedia t.ex. Referenser och källförteckning styrker informationen. Informationens ålder? Vem står bakom en webbsajt. Vem som helst kan oftast gömma sig bakom en fin webbadress. Vissa försöker synas genom att använda webbadresser som liknar trovärdiga adresser – genom t.ex. att använda liknande namn eller annan domän. Vem som länkar till en webbsajt kan ge en indikation på trovärdighet.
Bra information om källkritik kan ge studenter bättre moral vad gäller fusk och plagiat.
UPPHOVSRÄTT
Viktigt att tänka på att alltid fråga upphovsmannen till en bild om man får ’överföra den till allmänheten’ genom att publicera den på hemsida, intranät, blogg eller annat på Internet. Bra att veta att en skola inte behöver fråga studerande eller personal om man får ta bild av dem och publicera på Internet, men vill man ha nöjda personer runt sig så frågar man.
Olika bildarkiv som Multimediabyråns bildarkiv http://www.multimedia.skolverket.se/scripts/view/bildarkiv.asp?i=21766, Creative Commons-bilder http://search.creativecommons.org/, Flickr http://www.flickr.com/creativecommons/ , MorgueFile http://www.morguefile.com/ är bra tips.
Viktigt att veta att lärare får använda bilder från Internet i en PowerPoint, medan studenter måste fråga upphovsmannen om lov. Inskannade bilder måste man alltid fråga om upphovsrätt.
Reglerna för att visa/kopiera ljud och film är ganska lättbegripliga. Bra tips att hyra filmer för visning i klassrummet hos Swedish Film http://www.swedishfilm.se/licens/, SLI http://www.sli.se, Skolfilm http://www.skolfilm.com. Inbandning från SVT, SR och TV4 kan göras via Skolbandningsavtalet (Copyswede).
Låna eller köpa UR-program kan man göra från Låna UR-program, Köpa UR-program, Sveriges Mediecentraler.
Upphovsrätt för texter är också rätt så självförklarande. En sak som dock känns som lite historisk i dessa tider med sociala medier är att lärare kopierar stora mängder material på kopiatorn i stället för att omforma materialet till digital form. Studenter måste inte ha alla dokument utskrivna på papper, speciellt inte om de har åtkomst till dator i skolan och privat.
INFORMATIONSSÖKNING
Det är tänkvärt att det finns många sökmöjligheter utöver kända sökmotorer, som t.ex. Google (används av 90% i Norden). Sökmotorerna Altavista och Eniro används inte av så många men är värda att nämnas. Studenter, lärare och skolpersonal bör absolut alla kursas i informationssökning. Viktigheten av att lära sig söka rätt kan bland annat spara mycket tid.
Creative Commons är en nytt bekantskap för mig http://creativecommons.org , http://creativecommons.se. Man kan dela, remixa, återanvända - helt legalt. Bör vara en perfekt plats för alla lärare.
Internet Movie Database http://www.imdb.com för att söka info om filmer kan vara nyttig i dessa dagar då video används mer och mer. Länkskafferiet http://lankskafferiet.skolverket.se ger länkar till webbplatser för lektioner och skolarbete, men kanske främst för lägre skolstadier. En bra sak är att länkarna är kvalitetskontrollerade.
Biblioteken är viktiga parter för studenter för att lära sökning på Internet. I tillägg finns t.ex. Stora Sökguiden http://stora-sok.bth.se/ som innehåller en interaktiv kurs i att söka, värdera och bearbeta information och den kan komma till stor användning för elever och studenter som skriver uppsats. För att lära andra att hitta rätt på internet finns hjälp att få i PedagogGuiden. http://www.pedagogguiden.se/
Alla olika sätt som studenter hanterar sökvägar, söktjänster, sökord och sökfraser medför att det finns ett behov av att aktivt undervisa i informationssökning.
KÄLLKRITIK
Att lära sig en metod för att kritiskt granska Information måste anses vara viktigt. Information som text, bild eller uttalande måste kritiskt granskas för att ta reda på om en källa är äkta, oberoende, trovärdig, tendensiös eller aktuell. Att det innebär en träning i kritiskt tänkande är bra så man själv kan dra slutsatser och ta beslut. Detta är egenskaper som studenter har nytta av både privat och i arbetslivet.
För sade man att ’det stod i tidningen, så det måste vara sant’. Det tryckta ordet tycks ha ett stort förtroende, så visst behövs källkritik i dag då ’alla’ är ’skribenter’.
För att kolla om en författare skrivit böcker i ett ämne, kan man skriva in skriv in namnet i http://www.bibliotek.se eller http://libris.kb.se. Utan uppgifter om upphovsman eller utgivare kan man fundera på att använda andra källor. Granska fakta och jämför olika källor. Kända källor som Wikipedia t.ex. Referenser och källförteckning styrker informationen. Informationens ålder? Vem står bakom en webbsajt. Vem som helst kan oftast gömma sig bakom en fin webbadress. Vissa försöker synas genom att använda webbadresser som liknar trovärdiga adresser – genom t.ex. att använda liknande namn eller annan domän. Vem som länkar till en webbsajt kan ge en indikation på trovärdighet.
Bra information om källkritik kan ge studenter bättre moral vad gäller fusk och plagiat.
UPPHOVSRÄTT
Viktigt att tänka på att alltid fråga upphovsmannen till en bild om man får ’överföra den till allmänheten’ genom att publicera den på hemsida, intranät, blogg eller annat på Internet. Bra att veta att en skola inte behöver fråga studerande eller personal om man får ta bild av dem och publicera på Internet, men vill man ha nöjda personer runt sig så frågar man.
Olika bildarkiv som Multimediabyråns bildarkiv http://www.multimedia.skolverket.se/scripts/view/bildarkiv.asp?i=21766, Creative Commons-bilder http://search.creativecommons.org/, Flickr http://www.flickr.com/creativecommons/ , MorgueFile http://www.morguefile.com/ är bra tips.
Viktigt att veta att lärare får använda bilder från Internet i en PowerPoint, medan studenter måste fråga upphovsmannen om lov. Inskannade bilder måste man alltid fråga om upphovsrätt.
Reglerna för att visa/kopiera ljud och film är ganska lättbegripliga. Bra tips att hyra filmer för visning i klassrummet hos Swedish Film http://www.swedishfilm.se/licens/, SLI http://www.sli.se, Skolfilm http://www.skolfilm.com. Inbandning från SVT, SR och TV4 kan göras via Skolbandningsavtalet (Copyswede).
Låna eller köpa UR-program kan man göra från Låna UR-program, Köpa UR-program, Sveriges Mediecentraler.
Upphovsrätt för texter är också rätt så självförklarande. En sak som dock känns som lite historisk i dessa tider med sociala medier är att lärare kopierar stora mängder material på kopiatorn i stället för att omforma materialet till digital form. Studenter måste inte ha alla dokument utskrivna på papper, speciellt inte om de har åtkomst till dator i skolan och privat.
måndag 15 februari 2010
PubliWiki
Wiki som socialt medie tror jag bland annat en högskola kan ha jättestor nytta av. Hemma-wikin: http://www.navigare.ax/wiki/index.php/Huvudsida känns inte helt stabil, vilket är synd eftersom jag gärna skulle se alla åländska skolor där, så jag testade istället PubliWiki http://publicering.se/wiki/index.php?title=Huvudsida en Wiki med massor av innehåll ’för lärare på nätet’ som de säger själv.
Huvudsidan är faktiskt pedagogisk, med förklarande text, lathund-länk och A-Ö index. Med rubriker som publicering, kommunikation, tips&tricks, dela, att producera material för nätet, böcker och andra texter, vad du får och inte får göra, organisation, publicerande skolor och länkar finns allt man kan önska sig som lärare för att komma igång med sociala medier. En guldgruva!
Under Deltagarportalen, Kommunikation, Diskussion var det märkligt tomt(?) men på samma ställe finns en länk till Dela http://shareanduse.ning.com/ , en mötesplats för all som bryr sig om utbildning och lärande. Den är nog värd ett besök! Där finns t.ex. grupp för matematiklärare.
Funktionen Slumpsida kan vara trevlig att använda för att slippa djupengagera sig och låta tillfälligheterna styra. En trevlig funktion som lättar upp det hela.
Olika Wikin följer ofta samma principer. Just Den här Wikin ’PubliWiki’ kan vara bra att starta med för alla lärare som är obekanta med sociala medier, just för att det ger en så bra overview (eller översikt som det också heter - på dialekt).
RSS-flöde kan man prenumerera på, vilket är bra på flera sätt. Det är ett bra sätt att utvärdera om det händer något på wikin samt en påminnelse ifall det dyker upp något nyttigt.
En fråga är hur användbar en wiki är i undervisningssyfte? Är det mera ett samarbetsverktyg som känns lite trögt jämfört med modernare sociala medier?
Huvudsidan är faktiskt pedagogisk, med förklarande text, lathund-länk och A-Ö index. Med rubriker som publicering, kommunikation, tips&tricks, dela, att producera material för nätet, böcker och andra texter, vad du får och inte får göra, organisation, publicerande skolor och länkar finns allt man kan önska sig som lärare för att komma igång med sociala medier. En guldgruva!
Under Deltagarportalen, Kommunikation, Diskussion var det märkligt tomt(?) men på samma ställe finns en länk till Dela http://shareanduse.ning.com/ , en mötesplats för all som bryr sig om utbildning och lärande. Den är nog värd ett besök! Där finns t.ex. grupp för matematiklärare.
Funktionen Slumpsida kan vara trevlig att använda för att slippa djupengagera sig och låta tillfälligheterna styra. En trevlig funktion som lättar upp det hela.
Olika Wikin följer ofta samma principer. Just Den här Wikin ’PubliWiki’ kan vara bra att starta med för alla lärare som är obekanta med sociala medier, just för att det ger en så bra overview (eller översikt som det också heter - på dialekt).
RSS-flöde kan man prenumerera på, vilket är bra på flera sätt. Det är ett bra sätt att utvärdera om det händer något på wikin samt en påminnelse ifall det dyker upp något nyttigt.
En fråga är hur användbar en wiki är i undervisningssyfte? Är det mera ett samarbetsverktyg som känns lite trögt jämfört med modernare sociala medier?
tisdag 9 februari 2010
Facebook är riktigt i hetluften nu. Dels i vår kurs ’det virtuella klassrummet’, i nyheterna (där vissa vill förbjuda Facebook på jobben och i skolan) samt att inom familjen används Facebook en hel del – främst i den yngre generationen.
Det första som jag gillar med Facebook är att det är lätt att koma ihåg sitt användarnamn eftersom man använder en e-post-adress. Det kan lätt bli ett stort antal olika användarnamn att hålla reda på. Å andra sidan kan det vara säkrare med ett inloggningsnamn som inte syns för övriga användare, men man får skapa ett säkert (komplext) lösenord i stället.
Via Facebook blir man upptäckt av gamla bekanta och släktingar i den yngre generationen och det kan vara en trevlig informationskanal mot alla hörn av världen. För skolans praktikstudenter är det perfekt för att sprida information till övriga studeranden från olika praktikplatser runt i världen (på olika båtar t.ex.)
En mycket aktuell fråga nu som sociala medier är på tapeten, är om lärarna i skolan rent av borde uppmanas att ta i bruk Facebook i sin undervisning. Jag tänkte göra en enkät bland de högskolestuderande om vilket/vilka sociala medier som de aktivt önskar använda i undervisningen och räknar Facebook som en av kandidaterna.
Den här veckan uppmanade jag högskolans PR-grupp att skapa en sida på Facebook för att kommande studenter lättare skall kunna hitta högskolan på nätet. Konkurrensen mellan olika skolor ökar pga sjunkande elevkullar sade de på svenska nyheterna. Högskolan på Åland har många studeranden från Sverige och det gäller att synas i de kanaler där ’kunderna’ finns.
En återkommande fråga är om man som lärare eller studerande önskar blanda privatliv och skola/undervisning. Det finns bra tips om detta på t.ex. YouTube, hur man bra kan stänga ute kategorier från den privata sfären. Man kan spärra många av sina uppgifter från insyn och man kan skapa grupper. Jag skapade gruppen IT-handledarens grupp för Högskolans studerande. (This group is closed. Admins must approve requests for new members to join. Anyone can see the group description, but only members can see the Wall, discussion board, and photos.)
Bland grundfunktionerna Wall, Info, Photo, Links, Events, Notes och Video kan en lärare direkt skapa struktur och material för undervisningen. Det är t.ex. bra att kunna spela in video direkt i från Facebook. Det finns stimulans för olika inlärningsstilar.
Man kan lägga till/länka till applikationer. T.ex. under kategorin Education, vilket är bra för att t.ex. enkelt göra olika quiz, vilket man kan använda som ett provverktyg.
Det sägs att det är främst flickor som använder Facebook. Vad göra som lärare om de flesta i en klass önskar använda Facebook i undervisningen, men vissa vägrar? Skippa mediet helt och hitta annat eller utöva visst grupptryck och säga att andra verktyg som skolan tillhandahåller inte heller är frivilliga?
Det första som jag gillar med Facebook är att det är lätt att koma ihåg sitt användarnamn eftersom man använder en e-post-adress. Det kan lätt bli ett stort antal olika användarnamn att hålla reda på. Å andra sidan kan det vara säkrare med ett inloggningsnamn som inte syns för övriga användare, men man får skapa ett säkert (komplext) lösenord i stället.
Via Facebook blir man upptäckt av gamla bekanta och släktingar i den yngre generationen och det kan vara en trevlig informationskanal mot alla hörn av världen. För skolans praktikstudenter är det perfekt för att sprida information till övriga studeranden från olika praktikplatser runt i världen (på olika båtar t.ex.)
En mycket aktuell fråga nu som sociala medier är på tapeten, är om lärarna i skolan rent av borde uppmanas att ta i bruk Facebook i sin undervisning. Jag tänkte göra en enkät bland de högskolestuderande om vilket/vilka sociala medier som de aktivt önskar använda i undervisningen och räknar Facebook som en av kandidaterna.
Den här veckan uppmanade jag högskolans PR-grupp att skapa en sida på Facebook för att kommande studenter lättare skall kunna hitta högskolan på nätet. Konkurrensen mellan olika skolor ökar pga sjunkande elevkullar sade de på svenska nyheterna. Högskolan på Åland har många studeranden från Sverige och det gäller att synas i de kanaler där ’kunderna’ finns.
En återkommande fråga är om man som lärare eller studerande önskar blanda privatliv och skola/undervisning. Det finns bra tips om detta på t.ex. YouTube, hur man bra kan stänga ute kategorier från den privata sfären. Man kan spärra många av sina uppgifter från insyn och man kan skapa grupper. Jag skapade gruppen IT-handledarens grupp för Högskolans studerande. (This group is closed. Admins must approve requests for new members to join. Anyone can see the group description, but only members can see the Wall, discussion board, and photos.)
Bland grundfunktionerna Wall, Info, Photo, Links, Events, Notes och Video kan en lärare direkt skapa struktur och material för undervisningen. Det är t.ex. bra att kunna spela in video direkt i från Facebook. Det finns stimulans för olika inlärningsstilar.
Man kan lägga till/länka till applikationer. T.ex. under kategorin Education, vilket är bra för att t.ex. enkelt göra olika quiz, vilket man kan använda som ett provverktyg.
Det sägs att det är främst flickor som använder Facebook. Vad göra som lärare om de flesta i en klass önskar använda Facebook i undervisningen, men vissa vägrar? Skippa mediet helt och hitta annat eller utöva visst grupptryck och säga att andra verktyg som skolan tillhandahåller inte heller är frivilliga?
måndag 1 februari 2010
YouTube - ett socialt medie för undervisningen
YouTube är ett socialt medie som borde passa särskilt bra för verbala och visuella studenter. YouTube är enkelt och lättanvänt för nybörjare. För att göra det riktigt enkelt kan man köpa videokameror med vilka man direkt kan ladda upp video till YouTube. Man kan söka videoklipp och spara videoklipp för att titta på senare. Träffar ger tips om "Liknande videoklipp". Kanalen som hör till personen som gjort videoklippet kan innehålla relaterade videoklipp. Fliken Videoklipp har kategorier, t.ex. ’Utbildning’ och ’Vetenskap och teknik’. Annars en stor mängd test- och småprat-videon som inte ger så mycket relevant för undervisning, men det kan göra tröskeln lägre för att lärare och studenter att själv våga skapa videofilm och ladda upp. Man kan lägga till videoklipp till Snabblistan genom att klicka på ett +. Ifrån Snabblistan kan man lägga till i Favoriter eller Spellista. Spellistor är ett utmärkt sätt att kategorisera favoritvideoklipp. Videon kan innehålla innehåll som är olämpligt för vissa användare, enligt flaggning av YouTube’s användare. Om man vill visa sådana videoklipp måste man verifiera att man är 18 eller äldre genom att logga in eller registrera sig. Man kan Prenumerera på Kategorier eller Kanaler så att det är går lättare att hitta det man är ute efter. Man kan ställa in Aktivitetsdelning så att man kan dela/inte dela vad man gör. Man kan Koppla-konton, t.ex. till Facebook. Man kan lägga upp videoklipp från telefonen genom att skicka dem till en specifikt angiven adress. Man kan också titta på video i mobilen via mobilens webbläsare. OBS! Kostar teleavgifter. Många olika språk finns representerade. Kan vara nyttig för språkundervisning och språkförståelse. Ett bra sätt att kombinera flera ämnen på samma gång, t.ex matematik på engelska. Speciellt nyttigt om yrkeskarriären blir på engelska. Kan vara svårt att hitta exakt det man söker. Väldigt varierande kvalitet på videoklippen. Lätt att fastna i andra saker än de man söker, men det kan också vara ett sätt att lära sig disciplin och att tid kostar. Kan stjäla mycket tid – om man fastnar. Kanske lite bättre om man embeddar specifika klipp i lärplattform, t.ex. Fronter. Att ’titta på film’ är alltid populärt och är motiverande för inlärningen om ämnet är relevant. Lärare kan via YouTube-filmer få idéer och tips om program som kan användas i den egna undervisningen och själv ladda upp videon till YouTube.
En frågeställning/problemformulering med YouTube: hittar lärare och studenter tillräckligt med relevanta filmer på rätt studienivå, dvs högskolenivå, om sina (del)ämnen så att inlärningen stärks?
En frågeställning/problemformulering med YouTube: hittar lärare och studenter tillräckligt med relevanta filmer på rätt studienivå, dvs högskolenivå, om sina (del)ämnen så att inlärningen stärks?
lördag 23 januari 2010
Pod-radio embedded
Powered by Podbean.com
Ett litet test av embedding pod-radio. Klippa och klistra kod är ju rätt så lätt och är en viktig sak för både lärare och studenter att lära sig eftersom det kan användas i många olika 'sociala' verktyg.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)